Arbetsrelaterad träning

Det tjatas mycket om arbetsrelaterade tester och träning inom räddningstjänsten. Detta för att träning och tester ska vara anpassade till den faktiska arbetsuppgiften. De som förespråkar arbetsrelaterat utgår ofta från tesen: "Du blir bra på det du gör" och det är inte ovanligt att samma grupp starkt ifrågasätter bänkpress och innebandymatcher som effektiv träning för brandmannens fysiska förmåga.

Jag försöker sprida ut skurarna och variera styrka, kondis, psyke och arbetsrelaterat. Min egen tes är: "Träna ALLT och bli bra på ALLT! Lämna inget åt slumpen!" :D
Idag tar jag arbetsrelaterad träning på orden och kör två stenhårda utryckningspass.

Förmiddag:
Förutsättning: Trapphus Kocksg. 40, 5 vån.
Liknelse: Inträngning trapphus
Uppvärmning: 2 trapphusintervaller i lätt jogg utan stopp.
Pass:10 trapphusintervaller med 25 kg viktväst och andningsmask. 
Nedvarvning: Skiter i vilket och lägger mig på golvet och flåsar istället ;)

Eftermiddag:
Förutsättning: Gym, rullband
Liknelse: Inträngning trapphus, terrängarbete eller liknande.
Uppvärmning: Rullband 5,6 km/h 14% lutning utan utrustning 8 min.
Pass: 3 Rullbandsintervaller 5,6 km/h på olika graders lutning med 25 kg viktväst och andningsmask + Trappintervaller med 25 kg viktväst, andningsmask och 2 st slangkorgar á 10 kg st. Antal intervaller: To fail.
Nedvarvning: (Skulle gissa att jag skiter i vilket här också, men kan väl skriva "promenad hem" för sakens skull).

Träningsformens fördel: Arbetsrelaterat. Mycket likt en faktisk insats (minus stress, värme och psykbrytspåslag) 
Träningsformens nackel: Det kommer göra MYCKET ONT! och skämsfaktor inför grannar och gymkompisar.

Andningsmasken kan verka lite overkill jag vet, men jag vill ha den av fem anledningar: 
1. Vänja kroppen vid att andas ur en snorkel under fysisk aktivitet
2. Vänja mig vid att NEJ det är inte bekvämt att rökdyka   
3. Höja kraven på hjärta och lungor i gasutbytet
4. Men framför allt vill jag göra ett test: Utvärdering av fenomenet koldioxidpåslag, känsla och hantering av detta.

Det var under en av utryckningarna tillsammans med Stockholm Brinner och Solna brandförsvar som jag vid ett tillfälle drabbades av vad jag då uppfattade som en panikattak med hjärtklappning i ett rökfyllt trapphus. Med lite erfarenhet har jag förstått att det jag uppfattade som en mycket oväntad panikattack i fakta inte var det utan ett koldioxidpåslag. Jag var ovan av att andas i mask och fick inte i mig tillräckligt med syre. Detta kompenserade kroppen med förhöjd hjärtfrekvens. En mycket ovärd situation att hamna i när det gäller, så därför tränar jag med andningsmask idag. Återstår att se om jag lyckas återskapa detta obehagliga tillstånd. ...Kanske borde ha med mig nån form av safety line, nån som vaktar på mig lite ifall man skulle svimma... Tåls att fundera på... 

Förmiddagens pass är avklarat och lunchen uppäten. Om sanningen ska fram är jag helt jäkla skräckslagen inför mitt eget eftermiddagsupplägg men bra form har sällan byggts upp ur feghet och jag väljer att peta tårna utanför min egen comfort zone. Gör det bara!

Antingen så går det bra.... eller så går det över... //Carin